Egentid

För två veckor sedan hade vi barnvakt första gången. Jag och min fru avnjöt god middag följt av Anna Ternheim på konserthuset. Det kändes ovanligt, overkligt och väldigt kul. Framför allt för min hustru som fick se ovanligt många vuxna under några timmar. Egentid för oss vuxna i familjen. Ack så viktigt.

M var hos sin moster och skötte sig exemplariskt. Förstås.

***********

Tänkte lite på det här med begreppet "egentid". Om vi utgår från att egentid innebär att en förälder under en viss tid inte har ansvaret för sitt/sina barn så hävdar jag att det nästan uteslutande är kvinnor som unnar/tar/får sig "egentid". Det är på något sätt inbyggt i den patriarkala strukturen att männen har egentid lite här och var. Det blir så självklart att det inte blir tal om att unna sig det. Det finns där ändå.

Men kvinnan, som någon slags "försteförälder" har huvudansvaret för barnen, när hon ska ha få bara rå om sig själv, då är det något så unikt och ovanligt att det krävs ett uttryck för det. Därav "egentid".

"Nu är vi på myssemester i Thailand, dag 4 av 14, så idag ska mamma få lite egentid. Typ.

Idag är det mors dag, så då ska mamma få lite egentid. Typ. Osv.

Intressant att fundera ikring tycker jag. Och lite läskigt.

**********

Jag känner mig mer och mer som en pappa för varje dag som går. Det har tagit längre tid än jag någonsin kunde tro. Eftersom jag kände mig så förberedd på att bli pappa trodde jag att vi skulle vara tighta från dag, M och jag. Men så var det inte riktigt. Självklart har jag känt en kärlek och glädje redan från början, men det är först nu jag känner mig som en riktig pappa.

Det är en helt annan glädje när jag har han i mitt knä och han tittar på varje detalj i mitt leende ansikte. Vi får en dialog. En kontakt. Det känns så bra att jag bara vill gråta. Och ibland gör jag det. Jag gråter och han ler. Han gråter och jag ler.

Framsteg

1. Nu har det gått flera dagar i rad utan att jag har fått höra från min arbetskamrater att jag ser trött ut. Score!

2. Jag har äntligen gjort slut på vuxenlivets längsta boktorka. Efter drygt 1½ månad blev abstinensen för stor och jag kastade mig åter ut i det litterära bollhavet. Det kostar väl någon minuts sömn här och var, men det är det värt. Jag har ju lite att "slösa med" (se punkt 1).

Diverse

Någonting jag ofta får höra från andra, allra oftast fäder, när vi pratar om hur det är med den nya i familjen är: "Ja, men som man kan man ju inte göra så mycket i början". Nähä. Varför då tänker jag?

Om vi vänder på det. Vad kan man som man INTE göra som nybakad förälder?

Hur mycket jag än tänker på det så kommer jag inte på mer än att amma. Om kvinner väljer att eller inte kan amma, då finner jag ingen skillnad.

Jo, men barnet har en helt annan relation med mamman eftersom det har bott i magen så länge kommer ni nu med som motargument. Jo, förvisso. Men jag ser inte det som en orsak för mannen att kliva åt sidan (eller lika ofta bli knuffad åt sidan av mamman). För att citera Niklas Wikegård: "Bo i fejset på han!"

Om jag är där så ofta jag kan och tröstar, håller, byter blöja, matar flaska, gör löjliga miner och sjunger barnsånger med påhittad osammanhängande text och illa vald tonart så tror jag att min (ofta småskäggiga) nuna också utstrålar ett trygghetsmoment i den lilles värld.

Om någon tror att jag är en sämre förälder för mitt barn än vad min hustru är bara för att jag råkar ha snopp så tycker jag att den personen är en idiot. Så var det sagt.

**********

Förra helgen var det kalas. Starkaste minnesbilden är den när M och hans kusin låg och kramades. Enbart fasters/mammas mage och livmoder skilde de åt. Vackert.

**********

Får M en nalle till måste vi bygga ut. Allvarligt.

**********

Är det inte lite märkligt att frugans alkoholfria öl kostar 7 ggr så mycket som mina lättöl?